torsdag 18 september 2014

Hästbokstema! - Malin intervjuar Lena Furberg



Lena Furberg är en av hästberättelsernas allra viktigaste skapare. Hennes serier har lästs av generationer. Vi är många som fortfarande minns hur en kan bli överraskad av en fjordhästs hoppförmåga (i hästvärlden finns det vissa hästar som anses vara sämre ridhästar) och hur svindlande svårt det blir när en på ridlägret tilldelas en häst en blir rädd för - för att bara nämna några av de serier som berörde så djupt att jag tjugofem år senare direkt kan plocka fram dem ur mitt minne. 
Hur tänker Lena Furberg kring sitt skrivande och om hästberättelsernas framtid. Jag tog chansen att ställa några frågor.

Vad är din drivkraft i arbetet? Vart hämtar du inspiration?

Först och främst så älskar jag verkligen att teckna och måla. Jag skulle göra det även om jag inte tjänade ett öre på det. Jag har tecknat hela mitt liv, jag älskar bilder av alla slag. Inspirationen får jag överalltifrån, jag skulle behöva klona mig egentligen för att hinna med allt jag vill göra, tiden räcker inte till på långt när. Det blir nästan bara värre med åren, nu har jag så många idéer att det är helt orimligt! Å andra sidan har jag aldrig någonsin tråkigt 


Dessutom får jag enormt mycket inspiration av alla kommentarer jag får från läsarna – förr visste jag inte riktigt vad läsarna tyckte om mina serier och mina teckningar, jag fick brev då och då men inte jättemycket. Nu, med all social media, får jag hur mycket feedback som helst varenda dag och det är underbart! Bara ledsamt att jag inte hinner skriva så mycket tillbaka som jag skulle önska.....

  
Du har varit verksam i många år, och Mulle har följt med hela tiden. Ridsporten har genomgått en hel del förändringar liksom samhället. Har Mulle och hans värld förändrats med detta?

Mulle som “person” har nog inte förändrats så mycket, men han och jag försöker ju hänga med åtminstone litegrann i utvecklingen... När jag började teckna honom, för ofattbart många år sedan, hade han bara en repstump kring  mulen (! ) och Molly red med ett rep i ena handen...! På den fronten har det hänt en hel del.....

Om du för önska något för hästberättelsens framtid, vad vore det?

För hästberättelsens framtid så önskar jag verkligen att Läsandet ska fortsätta; att boken får finnas kvar i sin nuvarande form och även att tidningar, serietidningar inte minst, får finnas kvar. Det är en tuff tid just nu för serietidningarna men vi kämpar på och hoppas att det ska vända. Känslan av att hålla en riktig serietidning i handen (eller en BOK!) tycker jag aldrig kan ersättas av en IPad eller IPhone.....

Hälsningar
Lena och Mulle!

Inga kommentarer: