torsdag 24 februari 2011

HUS - min stora inspiration

När jag ser att annorlunda hus börjar jag genast fantisera om vem som bor där. Är huset övergivet och förfallet blir det extra spännande. Under 90-talet tillbringade jag mycket tid i Lettland. På en promenad i den fantastiska strandstaden Jurmala hittade jag ett mycket speciellt hus.
Vienibas prospekts 32 i Bulduri, Jurmala, Lettland

Det liknade bebyggelsen i Shakespeares Stratford-upon-Avon och mycket riktigt, efter lite efterforskningar fick jag veta att huset byggts av en engelsk familj. Frun i familjen hade skrivit dagbok om sina upplevelser under Sovjetunionens ockupation. Dagboken hade publicerats som Letters from Latvia. Nästa gång jag besökte London beställde jag fram boken på The British Library och satt där en hel dag och läste.  Huset finns nu med som en del i min barndeckare Risk i Riga.
/ Britt Nedestam

6 kommentarer:

Anonym sa...

Oj! Häftigt mönster!

Kerstin LH sa...

Men visst - övergivna hus väcker otroligt många fantasier. Liksom dagböcker. Det är väl den här kopplingen till verkligheten som kittlar. Minns ett ödehus här i vårt eget kvarter. Jag passerade det dagligen, betraktade buskar och sly som sakta tog över hela trädgården, fantiserade. Tills jag en kväll såg hur ljuste tändes på övervåningen! Hoppsan!
Nu är det rivet o ersatt av ett supermodernt nyfunkishus. Snyggt. Men jag saknar mysteriet ...

Jessika sa...

Jag hittade igår en dvd-box med "kråkguldet", en serie som gick på tv när jag var liten (1969, då var jag fem år. Lite liten kanske?). Med spökhus och spänning och vinter och guld och mysterier och skummisar och jag minns inte riktigt för jag var så liten då.
Vacker musik också, sång av Thorstein Bergman.
Vi såg två avsnitt i går.
DÄR är det gamla hus. Fantastiska hus, ett kråkslott av klassigt övergivet-stuk, så där oerhört vackert som tomma hus inte är längre. Förfallen skönhet, som en igenväxt trädgård eller en mycket gammal och värdig dam. Plus tomma gruvbyggnader och de riktiga husen, de bebodda som värmdes med kakelugn och hade vedspis i köket. Att miljön spelar så stor roll för att berättelsen blir just läskig, underbart läskig.
Det krävs ganska avancerad ljussättning för att få fram den dramatiken i modernt stilrena hus...

Jessika sa...

Här är en länk ifall man har lust att titta på lite övergivna byggnader... Sorgligt och vackert på samma gång...
http://www.swedishruins.se/menyswe.htm#huvud

fast husen måste förstås inte vara övergivna för att inspirera:)

andrea sa...

fantastiskt hus, nästan som en norsk "lusekofta"

Katja sa...

Där jag växte upp fanns det övergivna bostadshus, ladugårdar, lador, rundlogar, överallt. Dom var en del av landskapet och därför inte så fantasieggande på det där mystiska viset.

Däremot har jag en lite romantisk relation till sånt som förfallna industrier, sönderslagna busskurer och pizzerian som bytt ägare fem gånger men har samma plastväxt som tappat alla bladen på bordet i fönstret.